Time flies
Publicerad 2008-11-04 07:06
Visst gör den? Framförallt den senaste tiden har gått i snabbspolning. Åtminstone hemma hos oss.
Hursomhelst.
Igår tog vi oss tid och gjorde en riktig familjegrej: Jag och min kvinna åkte till badhuset med barnen. Och det var som alltid mysigt och underbart och stressigt och hemskt. Men kul hade vi.
Fast EN sak funderar jag såhär i efterhand på: Jag kunde inte låta bli att titta på två kvinnor som var där med sina barn. Ja, inte för att de var vackra eller så, MEN de var båda hårt sminkade. Helt täckta av läppstift, rougue, brunkräm och annat skit i ansiktet.
Vad är vitsen med det? När man badar?
Kan någon förklara?
Min kvinna gav mig förvisso en förklaring men jag lyssnade inte så noga. Av någon anledning filtreras hennes röst bort rätt ofta.
För mig verkar det i alla fall helt befängt att gå till badhuset tillsammans med sina småbarn fullt stylade. Det är ju detsamma som att jag skulle använda deo före en fotbollsmatch. Eller över huvudtaget.
Oj, vad jag skäms........NOT!
Publicerad 2008-11-09 09:07
"Du har stavat fel på din hemsida", sa min kvinna triumferande.
"Jaha, vad då?"
"Jo, du stavade rouge med u och e på slutet. Det ska ska ju bara vara ett e."
"Hörredu! Den dagen då jag bryr mig om hur man stavar till smink och bysssssthållare(se där) kommer infalla på den yttersta dagen. Men fram tills dess är det viktigare att känna till den korrekta stavningen av V-I-N-K-E-L-S-L-I-P. Så det så."
Vin, kvinnor och bröllop
Publicerad 2008-11-17 10:35
I helgen var det dags för ännu ett bröllop. Men till skillnad mot en del andra som vi varit på, var det den här gången ett brudpar som stod oss väldigt nära. Och det var skoj och alldeles underbart.
Det är dock lite lustigt vilka olika minnen vi har från bröllopet.
Min kvinna påstår sig minnas:
- hur vacker bruden och brudgummen var i kyrkan,
- vilken underbart god mat det bjöds på,
- att jag höll ett tal,
- att jag dansade...och trampade min kvinna på tårna och stötte till en dam så att hon hamnade i någons knä.
- att jag sjöng Främling i bilen hem.
|
Medan jag minns:
- att vi kom till kyrkan...
|
Tomtefunderingar
Publicerad 2008-11-19 18:54
Idag var jag och min femåriga son ute för att köpa födelsedagspresent till lillasyster.
Men väl inne i affären blev han väldigt fundersam:
”Varför hänger det tomtekläder där?”
För det är ju som så:
I en femårings värld är det absolut inget konstigt med att det hänger Bat-Man och cowboy-utstyrslar. Sånt är helt naturligt. Men tomtedräkter? Och skägg? För VUXNA?!?
Nej, det tyckte han var underligt. Och varför har inte skäggen hängt där tidigare? Till exempel i somras? Varför kunde man inte klä ut sig till tomten då?
Jag får erkänna att min son har en poäng. Och varför måste tomtedräkterna tvunget finnas i de affärer där det också finns flest barn? Kan inte luvorna istället finnas inne på Synoptik? Det hade ju varit det bästa. Då kan ju de små liven få fortsätta tro på tomten utan att distraheras av sanningen!
Givande samtal från helgen:
Publicerad 2008-11-24 14:16
Så här lät det i lördagskväll:
"Jag tror jag går ut och sträcker på benen", sa jag medan min kvinna tittade på Dansbandskampen.
"Ha! Det enda sättet som du sträcker benen på är från barstolen. För du går väl bort till krogen?"
"Kanske..."
"Och där dricker du med dina kompisar?"
"Mm, det är möjligt."
"Och snackar strunt och blir full?"
"Det får vi se."
"Och kommer hem sent och stökar? Varför kan du inte erkänna det rakt ut? Jag vet ju att du går iväg för att supa till."
Åter igen undrar jag:
Varför envisas hon med att ställa frågor som hon redan vet svaret på?
Hursomhelst var det ju ingen mening med att sitta kvar i TV-soffan medan hon suktade efter sångaren i Scotts.
Hur hon nu kunde göra det med mig i närheten.
Ännu ett av alla mysterier hon omger sig med...
Humorlöst
Publicerad 2008-11-26 09:31
Idag när jag anlände till dagis mötte jag fem dagisfröknar som var på väg därifrån.
”Oj”, sa jag. ”Sticker ni allihop nu?”
”Ja, nu går vi”, svarade en av dem.
”Det gör ni rätt i. Passa en massa snoriga ungar kan ju inte vara allt man vill göra här i livet.”
”Det är minsann inget fel på vårt jobb”, fräste en femtioårig dam åt mig.
”Nä, just det. Du ska vara glad att vi tar hand om dina barn”, påpekade en yngre kollega.
"Vi ska faktiskt bara gå på ett morgonmöte", tillade en tredje.
"Så det så", morrade de allihopa i kör och gick stolta därifrån.
Självdistans?
Humor?
Någon?
Tänkvärt:
Publicerad 2008-11-27 10:31
Många ungkarlar längtar efter en öm och förstående fru.
Precis som många gifta män också gör...
copyright © www.enriktigkarl.se
|
